Än en gång lite segt med uppdatering. Denna gång handlar det däremot om en glappande skärm som vägrat fungera. Funderade ett tag på blindskrift men insåg att det förmodligen skulle blivit rena rappakaljan. Eller ett litterärt mästerverk. Vi får aldrig veta nu så spekulationer kanske ska stoppas åt sidan.

Det har varit skapligt lugnt de senaste dagarna. Stormen väntades slå till med full kraft mot Rotebro igår men kom liksom av sig på halvfart. Kan ha varit fascinationen över den nya sängen som inhandlades, eller någon slags uppfostran att man inte stormar massa på bortaplan.

Stormen sattes på en pall medan en allt annat än händig far gick lös på sängen med skruvdragare i högsta hugg. Till en början hejades det på rätt friskt och han förblev sittandes platt på baken. Först när skruvarna började hamna på golvet fick stormen en identitetskris och antog formen av metallåtervinning. Lyckligt bärande skruvar och muttrar gick han parad i lägenheten och passade då och då på att rycka tag i en kabel och samtliga närvarande fick tjoande rycka ut med armar i olycksbådande vinklar. Det hela liknande efterhand en yoga-klass.

Efter äventyret inhandlades tacos och mormor fick finbesök än en gång. Vid 20 började ögonen gå i kors och ord och läten som kom vid den tiden från stormen liknade rentav nonsens. Ilfart hem och en trött A låg och mumlade lyckligt innan han somnade. Kontentan? Säng och tacos makes A a dull boy...